Sidofåror som grenar sig från vattendragets huvudfåra utgör mycket viktiga skydds- och uppväxtmiljöer för fiskyngel. Dessa bidrar också till periodvisa översvämningar av kringliggande mark vilket medför ett viktigt näringsutbyte mellan mark och vatten. Under flottningsepoken stängdes merparten av alla sidofåror av för att minska risken för att timmer skulle fastna i dessa samt för att öka vattenflödet i själva flottleden. Ett sätt att hitta var sidofårorna har funnits innan flottledsrensningen är att studera äldre kartmaterial och höjdmodeller.
Som tidigare nämnts är det viktigt att arbetsledaren noga undersöker kringliggande terräng för att på så sätt upptäcka eventuella sidofåror. Ibland är det svårt att upptäcka avstängda sidofåror då de kan vara helt igenvuxna av sly och vegetation. Dessutom tenderar finare sediment att deponera i avstängda sidofåror när dessa svämmas över under högflöden. Sidofåror som sedimenterat /vuxit igen framträder ofta som en obetydlig sänka i terrängen.
Ett vanligt misstag som sker vid restaureringsåtgärder är att vattendragets ursprungliga strandkant misstas för en sidofåra. Om forssträckan är maskinellt rensad kan mängden upprensat material vara omfattande. En avstängd kurva kan då missbedömas som en avstängd sidofåra. Skillnaden är att materialet som skiljer ”sidofåran” från huvudfåran består av upprensat material. Att i detta fall återskapa en sidofåra är felaktigt. I stället bör vattendraget breddas till naturlig bredd. Sidofåror av olika längd kan förekomma lite varstans längs blockrika vattendragsavsnitt. Det finns dock ett par saker som bidrar till bildandet och upprätthållandet av dessa.
Smala passager eller större strukturer kan medföra att isproppar bildas vid islossning vilket kan leda till fördämningar som i sin tur bildar nya sidofåror.
I små vattendrag kan bäver vara en avgörande faktor för nybildandet av sidofåror. Bäverdammar skapar fördämningar som kan leda om vattnet i nya fåror.
Sidofåror som har stängts av för att underlätta timmertransport är oftast inte rensande på sten vilket underlättar vid restaureringsåtgärder. I vissa fall kan sidofåran helt sakna vegetationslager, vilket innebär att grävmaskinen inte behöver gå in och avtäcka. Detta är att föredra eftersom överhängande träd och vegetation förblir intakt. Om så är fallet räcker det att det avstängda inloppet till sidofåran återöppnas. I de allra flesta fall krävs dock att maskinen avtäcker vegetationslagret i sidofåran innan vattnet släpps på.
Om du som arbetsledare misstänker att sidofårans bottennivå ligger högre än huvudfårans bör du i mindre vattendrag mäta in nivåskillnaden med hjälp av en GPS med hög precision. I mellanstora och stora vattendrag kan du med hjälp av höjddatamodeller utläsa nivåskillnaden. Genom att beräkna nivåskillnaden kan du göra en bedömning hur mycket bottennivån i huvudfåran måste höjas och om materialet räcker till detta. Undvik att sänka bottennivån i sidofåran då detta ofta bildar ett onaturligt dike utan konnektivitet med omgivande mark.
Om nödvändigt, röj bort sly, grenar och små träd längs sidofåran med hjälp av motorsåg eller röjsåg som kan vara i vägen för grävmaskinen. Större träd som måste tas ner kan vältas av grävmaskinen och användas i sidofåran som död ved. Tänk på att maskinen måste ha tillräckligt med utrymme för att kunna arbeta på ett säkert sätt.
Kör upp i sidofåran nedströms ifrån om möjligt. Lämna kvar den översta dämmande delen till sist för att undvika grumling i sidofåran. Avlägsna lagret av vegetation eftersom ni arbetar er i nedströms riktning. Lägg detta på sidan, var noga med att dölja detta på ett naturligt sätt. Undvik att skapa högar utan tryck ned materialet och täck med grästuvor/mossa om möjligt.
Sortera ut block, sten och grusmaterial. Använd detta för att skapa strukturer i sidofåran. Kom ihåg att förankra sten och block. Tänk på att skapa variation i djupled och sidled. Genom att slänta sidofårans strandkant där detta är möjligt tillåts vattnet att svämma vid höga flöden. Undvik att placera stora block och/eller träd för långt uppströms i sidofåran, detta kan leda till att vattnets energi avstannar och sidofårans inlopp sedimenterar igen.
När avtäckning och blockläggning är klar i sidofåran, kör uppströms i huvudfåran och släpp in vatten genom att öppna översta delen av sidofåran. Anlägg inloppet till sidofåran i gradvis vinkel till huvudfåran så att vattnets energi bibehålls in i sidofåran. Använd block och strukturer i huvudfåran för att styra och dämma in vatten i sidofåran så att genomflöde bibehålls även vid lågvatten.
