Avrinningsområde
Det område från vilket vatten dräneras till ett vattendrag uppströms en viss punkt. Gränsen för ett avrinningsområde utgörs av en vattendelare, till exempel en höjdrygg.
Avtäcka
En metod där grävmaskinen avlägsnar det vegetationslager som ofta finns på landbacken eller på det upprensade materialet.
Avtäckning
Det jord- och vegetationslager som kan användas för att påskynda återetablering av växtlighet på önskat område.
Bandtraktor
Bandburen traktor med schaktblad som användes för att rensa vattendrag.
Basnivå
Gränsen för hur djupt ned fåran kan erodera. Bestäms vanligen av trösklar av sten, block eller berg i ett vattendrag. Trösklarna utgör bestämmande sektioner.
Bestämmande sektion
En tröskel, förhöjning eller strypning som fungerar dämmande på området uppströms. En permanent struktur, inte tillfälliga vedansamlingar eller liknande.
Blankytor
Områden utan uppstickande block eller sten, ofta något djupare. Ståndplatser för fisk.
Blockfors
Samlingsbegrepp för en forsande eller strömmande vattendragssträcka som rinner genom i huvudsak blockig terräng. Vattendragssträckor inom den hydromorfologiska typen B-vattendrag: Branta vattendrag med sten och block samt turbulent flöde.
Blockgrupp
Geologisk formation av större stenblock i anslutning till varandra.
Blockhav/blockmark
Mark som till minst hälften av ytan täcks av block och stenar.
Blockläggning
Metodiken bakom att placera ut block i och kring vattendraget i samband med restaureringsåtgärder
Delsträcka
En sammanhängande del av ett vattendrag med enhetliga förhållanden vad gäller morfologi, inneslutning och mänsklig påverkan.
Dold udde
En udde belägen under ytan.
Dämma
Anläggandet av olika fysiska strukturer som påverkar bottensubstratets skrovlighet vilket bromsar vattenflödet och dämmer vattennivån uppströms.
Dämningseffekt
I den mån en struktur i vattendraget dämmer vattnet upp till nästa bestämmande sektion/punkt.
Död ved
Träd eller träddelar som ligger helt eller delvis i vattendraget.
Erosion
Process som beskriver borttransport av material på grund av mekanisk nötning.
Ersättningsblock
Block från kringliggande mark som används för att ersätta sönderspränga block i vattendraget.
Flottled
Vattendrag som använts för transport av virke.
Flödesregim
Ett vattendrags variation i flöde i tid och rum.
Forsfot
Området där forssträckan övergår till lugnflytande selmiljö.
Forsnacke
Området där en flack vattendragssträcka med en lutning nära noll övergår till en strömsträcka med brantare lutning benämns som en forsnacke. Forsnacken innehar i regel en accelererande strömhastighet som kulminerar i det bryt som uppstår.
Förankra block
Åtgärden att delvis gräva ner utplacerade block så att ungefär en tredjedel av blocket ligger nere i botten. På så sätt tätar de mot botten och kringliggande block vilket hindrar vatten från att rinna under och mellan dessa.
Förankringsblock
Term som vanligen används i samband med anläggning av lekbottnar. Syftar till block som placeras för att förstärka en lekbotten samt styra strömhastigheten över lekgruset.
Grovbryta
Grovsortering och utrivning av upprensat stenmaterial.
Grubba/Djupgrop
En grop eller sänka i vattendraget med god genomströmning. Ofta populär fiskeplats.
Habitatförstärkning
En förbättring av ett försämrat habitat genom tillförandet av fysiska strukturer. Vid habitatförstärkning eftersträvas inte det naturliga tillståndet. Vanligtvis beroende på yttre förutsättningar.
Huvudfåra/Djupfåra
Djupare område inom vattendragets fåra.
Hydrologi
Vattnets kretslopp i landskapet.
Hydromorfologi
Beskriver hur vattendragets fysiska karaktär formas av naturliga processer.
Hydromorfologisk typ
En grupp av vattendragssegment med likartade fysiska processer och strukturer.
Högsta kustlinjen
Beskriver Östersjöns högsta nivå i terrängen när havet täckte delar av landet efter inlandsisens avsmältning.
Hölja
Liknande grubba men ofta mer långsträckt djupare parti med genomströmning.
Inneslutning
Hur nära dalgångens sidor är i förhållande till varandra. Klassas som låg, måttlig eller hög. Ju högre inneslutning desto trängre är dalgången. Vid låg inneslutning tillåts vattendraget svämma över i större utsträckning.
Kanalisering
Rätning och/eller urgrävning av vattendrag.
Kantzon
Skog som växer vid och i nära anslutning till vattendrag.
Knickpoint
En punkt med en tydlig förändring i bottenlutning eller bottennivå i likhet med ett vattenfall. Uppstår vid uppströmsvandrande erosion, även kallad head cut erosion.
Knickzone
Samma som knickpoint, men den högre lutningen är fördelad över en längre sträcka i vattendraget.
Konnektivitet
Innefattar möjligheten till spridning längs med vattendraget (longitudinell konnektivitet) men även spridning till omgivande mark och miljö (lateral konnektivitet). Vandringshinder som exempelvis flottledsdammar påverkar den longitudinella konnektiviteten negativt medan stenrensningar påverkar den laterala konnektiviteten negativt.
Kulturved
Ved av betydande ålder i konstruktioner skapade av människan. Utgör viktiga habitat för hotade lavar.
Kvillområde
Flergrenad vattendragsfåra med minst 3 skilda fåror. Typiskt utgörs öarna mellan fårorna av grovt material.
Lekbotten
Lekplats eller lekbås är en del av ett lekområde som kan bestå av en eller flera lekbottnar bestående av grus.
Lekgrus
En lämplig blandning av sten i fraktioner mellan 10–80 mm som lämpar sig för fortplantning hos laxartade fiskarter.
Lekområde
En grusyta där i det här fallet öring, harr eller lax väljer att lägga sin rom vid fortplantning.
Lingrävare
Grävmaskin som styrdes av vajerlinor. Användes vanligtvis för att rensa/räta vattendrag under flottningsepoken.
Lyftknekt
Verktyg för att förflytta sten med hjälp av hävkraft.
Maskinrensning
Flottledsrensningar utförda med till exempel bandtraktor eller lingrävare.
Meandrande
Vattendrag med en vattendragsfåra som har en regelbunden till oregelbunden slingrande sträckning. Förekommer endast i finkorniga sediment där fåran tillåts vandra i sidled genom erosion- och sedimentationsprocesser.
Medelhögvattenföring (MHQ)
Medelvärdet på flertalet års högsta värden på vattenföringen.
Medellågvattenföring (MLQ)
Medelvärdet på flertalet års lägsta värden på vattenföringen.
Medelvattenföring (MQ)
Medelvärdet på vattenföringen.
Morfologi
Fysiskt utseende.
Morän
En jordart bildad av glaciär- eller inlandsis. Kännetecknas av en osorterad blandning av olika partikelstorlekar.
Nacke
Liknande forsnacke men förekommer inom en forssträcka och inte enbart vid forssträckans början.
Plottrigt
Sten och strukturer har inte förankrats eller fördelats på ett bra sätt vilket leder till ett onaturligt och/eller ett icke-funktionellt slutresultat.
Pynta
Åtgärder för att få anlagda strukturer att bli mer naturliga och smälta in i omgivningen. Till exempel placera stora, runda block på och kring ett grundområde för att skapa ett mer naturligt intryck eller klä in en udde med avtäckning och jord för att påskynda etablering av växtlighet.
Pyssla
Hur block och sten passas in för att bilda täta strukturer.
Sedimentation/ Deposition
Process som beskriver avläggning/deposition av material.
Segment
En sammanhängande del av ett vattendrag med likartade förhållanden, men med lägre krav på enhetlig morfologi jämfört med delsträckor.
Sel
Djupare, lugnflytande parti. Ofta habitat för andra arter i förhållande till forsmiljöer.
Slingrighet
Beskriver vattendragsfårans kurvatur genom dalgången i B-vattendrag. Ej att förväxla med meandrande vattendrag i finkorniga sediment.
Sortera material
Uppdelning av block-, sten- och grusmaterial i olika fraktioner eller utifrån olika attribut. Ett vanligt exempel är att sprängsten sorteras från mer rundade, naturliga stenar.
Specifik flödeseffekt
Hur stor effekt vatten har på en viss yta. Den specifika flödeseffekten avgörs bland annat av vattendragets lutning, inneslutning och mängden död ved.
Sprängros
En rest av ett söndersprängt block. Nedre delen av blocket som blivit kvar, ofta i bottensubstratet, när den övre delen sprängts i bitar får ett mönster med spår som utgår från botten av ett borrhål där sprängladdningen placerats.
Sprängsten
Rester av sten, block och berg som sprängts i bitar under flottningsepoken.
Stenkrok
Ett krattliknande redskap som används för att med handkraft flytta sten och block. Används bland annat vid anläggning av lekbottnar samt för att städa till löst liggande stenar efter maskinåtgärder.
Stenpäls
Ett uttryck för den homogena botten som ofta förekommer i flottledsrensade vattendrag. Botten är ofta väldigt hård och behöver luckras för att grus och större block ska frigöras.
Strandblock
Block som placeras i strandkanten eller en bit upp på land. Strandblock bidrar till ett naturligt slutresultat och arbetar mot strömmen i högre vattenflöden.
Strandzon
Definieras i regel som det område som vattnet svämmar upp till vid högsta flöde i ett vattendrag.
Strycka
Ett kortare parti med snabbare, strömmande vatten avskiljt av lugnare vatten upp- och nedströms.
Stubbrytare
Användes ursprungligen för att flytta stubbar men tekniken användes under flottningsepoken för att rensa vattendrag.
Svämplan
En närmast plan landyta i direkt anslutning till vattendraget som bildats genom avsättning av sediment i samband med återkommande översvämningar (aktivt svämplan). Svämplan som av olika orsaker inte översvämmas frekvent kallas terrasser.
Transportkapacitet
Vattendragets förmåga att transportera sediment.
Tröskel
Ett samlingsbegrepp för en ansamling av block-, sten- eller grusmassor som bildar en upphöjning i vattendragets botten vilken har en dämmande effekt på området uppströms. Tröskel kan innefatta begrepp som bestämmande sektion, forsnacke och nacke.
Tvärsektion
Ett vattendrags tvärsektion beskriver hur fårans eller dalgångens profil ser ut vinkelrätt mot vattnets riktning.
Täta
Att täta strukturer med finare material (grus, sand, mjäla) för att undvika att vatten ”rinner igenom”.
Tätningsmaterial
Det finare material (grus, sand, mjäla) som används för att täta strukturer.
Udde
En vid lågvatten helt eller delvis torrlagd utbuktande struktur som styr vattnet vid olika flöden. Uddar utgör viktiga uppväxtmiljöer för fiskyngel.
Uppväxtområde/ Uppväxtmiljö
(För öring-, harr- eller laxyngel) Forssträckor med gott om ståndplatser, bra strömhastighet och grunda skyddade områden lämpliga för yngel. Exempel på detta är sidofåror och flacka uddar, öar, strandkanter med genomströmning.
Uppströmsvandrande erosion (Head cut erosion)
Bottenerosion som succesivt vandrar längre uppströms. Som regel finns det en eller flera knickpoints eller knickzones som vandrar uppåt. Förekommer i transportbegränsade vattendrag ofta som en följd av rensning (I till exempel B-vattendrag).
Vattendragsrestaurering
Åtgärder som återställer vattendragets form och processer till ett tillstånd som motsvarar det naturliga tillståndet.
Översvämningsfrekvens
Hur ofta en yta översvämmas.
Översvämningsyta
Ett område som översvämmas periodvis utan att nödvändigtvis tillhöra svämplanet. Det kan exempelvis vara ett stort grundområde eller udde.
Rapport som beskriver hur karteringen och bedömningen av biotoper i och i anslutning till vattendrag ska göras. Här kan du läsa mer om bland annat indelningen av vattendragstyper utifrån hydromorfologi.
Omfattande rapport framtagen av vattenekologer på uppdrag av HaV. En kunskapskälla, idébank och inspiration för hur man kan återställa och förbättra de vatten som är negativt påverkade av mänskliga aktiviteter.
Rapport som beskriver metoder för restaurering i vattendrag som har god tillgång på sediment och därför är dynamiska (C- och E-vattendrag)
Rapport som beskriver timmerflottningens historia och dess påverkan på vattendragen, samt ger vägledning för hur vattendrag kan restaureras och åtgärder följas upp.
