I detta material används definitioner och begrepp som är etablerade hos aktörer som arbetar med restaurering av vattenmiljöer. Trots det kommer du säkert stöta på att lokala begrepp och definitioner kan skilja sig åt och att det förekommer tolkningar i olika delar av landet.
På sidan Ordlista hittar du viktiga begrepp och definitioner samt hur textförfattarna definierat dessa i innehållet.
Att planera och projektera inför en restaureringsåtgärd är ett omfattande arbete med många delmoment. Figuren till höger visar hur arbetsgången kan se ut från idé till slutrapportering.
I denna utbildning ligger fokus på det faktiska åtgärdsarbetet. De förberedande momenten som tas upp är de som ligger allra närmast praktisk åtgärd.
Önskar du en djupare förståelse kring hur förarbete, uppföljning och rapportering kan genomföras? Då kan du läsa rapporten Fysisk restaurering av akvatiska miljöer som är framtagen inom projektet Grip on Life.
Arbetet med att restaurera flottledsrensade vattendrag har pågått sedan 1980-talet efter att flottningen avvecklats. Metodiken såg på den tiden annorlunda ut jämfört med idag. Vid tidiga restaureringsåtgärder var det vanligt att enstaka stenblock återfördes till vattendraget.
Mycket av det upprensade materialet blev kvar på land och slutresultatet ledde därför inte till någon större förändring av vattendragsfårans form eller bottenstruktur. Tanken med de tidiga restaureringsåtgärderna var ofta att helt enkelt skapa ståndplatser för fisk, men inte mer än så.
I takt med att forskning och metodik har utvecklats så har även målbilden förändrats. Idag är målbilden att ”återskapa fysiska livsmiljöer och funktioner som förekommer i ett opåverkat vattendrag”. Genom att återskapa förutsättningarna för det så kan vattenlevande arter gynnas igen.
De flottledsrensningar som gjordes var ofta väldigt omfattande. Därför kan arbetet för att återskapa livsmiljöer också vara det. Detta är viktigt att ta med sig i arbetet.
Begreppet vattendragsrestaurering används ibland lite slarvigt. Ordet restaurering betyder enligt regelrätt definition att ett påverkat system återförs till det naturliga tillståndet innan påverkan. Detta är sällan möjligt eftersom det dels med säkerhet inte går att känna till det ursprungliga tillståndet, dels kan yttre förutsättningar som till exempel infrastruktur och allmänna intressen så som skyddsvärda kulturmiljöer eller kanoting omöjliggöra en fullskalig restaurering.
Inom vattenvården brukar istället definitionen för vattendragsrestaurering lyda ”Återställning av vattendragets form och processer till ett tillstånd som motsvarar det naturliga referensförhållandet”.
