Planering

Planering av körväg för maskin

I de allra flesta fall krävs det att maskiner som används i samband med restaureringen behöver köra i terrängen. Därför är det viktigt att noggrant planera körvägar för att undvika onödiga körskador.

Se till att alla nödvändiga tillstånd och dispenser finns på plats. Ha en tät dialog med berörd markägare och/eller vägförening om sådan berörs. Se till att markägaren är med på den föreslagna körvägen samt i de fall träd måste tas ner för att maskiner ska kunna ta sig fram. Markägaren har oftast bra koll och kan ge tips på historiska traktor-/skogsvägar samt områden med bra bärighet. Det allra bästa är om en fältträff kan anordnas där ni bit för bit går igenom den planerade körvägen så att inga missförstånd uppstår.

Sondera körvägen väl både på kontoret och i fält. Med hjälp av markfuktighetskartor, ortofoton och höjddatamodeller kan olämpliga områden undvikas i ett tidigt stadie. Undvik blöta och branta områden med dålig bärighet. Det är bättre att köra en längre sträcka på bärig mark än att chansa och riskera körskador i terrängen. Om träd och sly måste tas ner, använd dessa för att risa körvägen för att ytterligare minimera risken. Uppmärksamma stigar, leder, skyddade områden och fornlämningar i ett tidigt skede.

När körvägen grovplanerats på kontoret, besök platsen i fält för att verifiera att rätt förhållanden råder på platsen. Markera ut planerad körväg tydligt med snitselband utan plast.

Kom ihåg att det måste finnas en lämplig plats för att lasta av tilltänkt maskin från trailertransport, exempelvis en vändplan. Lasta aldrig av maskiner med larvband på asfalterad väg. Detta orsakar skador på vägbanan.

Ha en plan för hur uppkomna körskador lagas eller blir en del av restaureringsåtgärden. Som maskinförare är det bra att ta för vana att kontrollera marktäcket där maskinen passerat för att upptäcka körskador. Det är kostsamt att laga körskador i efterhand när maskinen inte är kvar på plats. Flottledsrensade vattendrag har ofta en hårdgjord och likartad botten, överväg därför att köra i vattendraget genom sträckor som skall restaureras, på så sätt undviks körskador på land.

Återanvänd vägar och planera för upprepad körning. Om det är möjligt, använd samma väg upp och ned från vattendraget för att minimera körning i terrängen. Om en körväg skall användas flera gånger ställer det högre krav på god bärighet eftersom marktäcket försvagas efter passage.

I de fall passage måste ske genom ett blötare område där risk för körskador finns, använd stockmattor för att fördela maskinens vikt över marktäcket. Om träd finns tillgängligt kan det vara aktuellt med kavling eller risning. Vid kavling läggs träd ut tätt efter varandra tvärgående körriktningen. Genom att lägga längsgående slanor eller virke i botten kan du förstärka kavlingen ytterligare.

En körväg kan bli en del av restaureringen

I bilden till vänster ser du en körväg som använts flera gånger under restaureringen. Vid restaureringens slutskede avtäcks körvägen och bildar en sidofåra till vattendraget. Se resultatet på bilden till höger.

Planering av restaureringsåtgärd

Planera restaureringen

Av erfarenhet är det ofta svårt att till fullo detaljplanera en åtgärdssträcka i förväg. Anledningen är att det är materialsammansättningen och mängden material som avgör vilka strukturer som är lämpliga att konstruera. Eftersom materialet ofta är dolt under vegetation och marktäcke är det svårt att uppskatta mängd och sammansättning. Istället för att försöka skapa en detaljerad plan i förväg bör arbetsledaren vara väl insatt i den strukturella variation som bör förekomma i ett naturligt tillstånd. Utifrån den biotop- eller åtgärdskartering som genomförts bör det framgå vilken påverkan som råder samt vilka åtgärder som är lämpliga att genomföra.

När det gäller B-vattendrag (branta vattendrag med sten och turbulent flöde) är målbilden att anlägga de strukturer som rensats bort på rätt platser samt återställa basnivån uppströms. Det mest pedagogiska sättet för en arbetsledare att lära sig de strukturer och processer som bör förekomma är att besöka och studera opåverkade vattendragsavsnitt.

Frågor att ställa sig i planeringsfasen

Vilken typ av påverkan finns i aktuell vattendragssträcka?

Vilka metoder har använts för rensning?

Varför finns vissa flottledslämningar på särskilda platser?

Kan du se ”utsuddade”, naturliga strukturer i och kring vattendraget? Ofta är det lämpligt att utnyttja och förstärka de strukturer som redan finns.

Ett befintligt grundområde eller udde kan förstärkas och pyntas med block.

Skiljer sig de olika delsträckorna inom området åt med avseende på material, inneslutning och lutning?

Hur ser sammansättningen av material ut i närliggande terräng? Finns det stora block? Enskilda eller grupperade? Vandra gärna genom området och inte enbart i direkt närhet till vattendraget för att bilda dig en uppfattning.

Hur mycket sten, grus och block bör ha funnits innan vattendraget rensades?

Hur ser tillgången på sten, grus och block ut idag?

Vad är målbilden för den aktuella vattendragssträckan?

När är vi nöjda med åtgärden utifrån vår målbild?

Rätt åtgärd på rätt plats

För att rätt åtgärd ska kunna genomföras på rätt plats är det en förutsättning att en biotop- och/eller en åtgärdskartering genomförs. För att genomföra en ändamålsenlig kartering rekommenderas att du tar stöd av rapporten: Biotopkartering vattendrag. Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag

Annat underlag för planering

För att skaffa ytterligare förståelse för den påverkan som skett i vattendraget kan du blicka tillbaka i tiden. Det går att samla in värdefull information genom att studera historiskt material. Till exempel: